Ung Rebell

Det går upp och det går ner. Berg-och-dal-bana så långt jag ser.

Gud så fint skrivet, tänker ni nu. Så är det ju, precis så! Livet i allmänhet och uppdateringen på den här bloggen inte minst.

Nykomling på listan

Men orden är inte mina, utan Ingela Plings – ur Lotta Engbergs och Triple & Touches munnar i Melodifestivalen 1988. Enligt uppgift är det faktiskt den text som Ingela Pling är allra mest nöjd med av alla sina (tusentals, gissar jag) verk. Hela texten, alltså, inte bara dessa två rader.

I alla fall.

På grund av konkurser, renoveringar och tidsbrist fick vi improvisera fram ett restaurangbesök som samtidigt skulle fungera som födelsedagsfirande för undertecknad. En tisdag. Så trots att vi börjar känna att vi varit lite för Malmöorienterade, blev det Rebell – som inte existerade när Magasinet Skåne utsåg sina favoritkrogar i somras.

Och jag måste erkänna att jag blev väldigt förtjust.

Torkat lammkött med syltad lök

Helt klart rör sig Rebell i samma gäng som Sture, Bastard, Atmosfär, Mrs Brown och till viss del Tempo – med mat som inte är alltför komplicerad, men vällagad. Och med stilsäker men varm inredning som tilltalar den estetikintresserade medelklass som dras till sådana här ställen. På Rebell kör man vitt och ljusgrått (förväntat – ja, snyggt – ja), med schyssta detaljer som papperspåsen med logga som brödet kommer i. Fräscht och stilrent – utan att doppa stortån i det stela och trista.

Maten då? Det var ju en väldig tid det tog att komma till det viktigaste av allt i den här texten. Jorå. Rebell lär jag återvända till. Och som vanligt var jag allra mest förtjust i förrätten.

Efter ett glas födelsedagsbubbel fick jag in en helt ljuvlig anrättning av torkat (skånskt) lammkött, syltad lök, katrinplommon och hackade hasselnötter. Salt, syrligt, sött, mjukt, knaprigt, segt – perfekt balanserat var detta. Vår kypare rekommenderade ett rött vin från Frankrike till (Cuvée Jean Paul Rouge, 2009) som var sjukt gott också. Två tummar i luften och ett glatt leende såhär långt in i middagen.

Halstrad röding

Till varmrätt valde jag för en gångs skull fisk, jag brukar nästan per automatik beställa kött. Men det ska det bli ändring på, tänkte jag. Så halstrad röding på en bädd av svartrot, kokt ägg, lingon, brynt smör och stekta brödbitar bars in, tillsammans med det rekommenderade vita vinet (House Wine White, USA, 2007). Jag tyckte mycket om brödbitarna till fisken och svartrötter är jag väldigt förtjust i helt allmänt, även om de här var aningens smaklösa. Perfekt tillagad fisk med krispigt skinn lyfte det hela, men det fattades lite för toppoäng tyckte jag. Jag vill gärna ha en känsla av att vilja skaka på huvudet och småskratta när jag äter något, som ett tecken på att det är helt sjukt att något kan vara så gott. Så var det inte med den här varmrätten, som alltså var god med inte osannolik.

Ostar med frusen havtorn

Vid det här laget gav resten av sällskapet upp, klappandes sig själva på magen och lätt stönandes efter två finfina rätter. Men finns det ost på menyn så måste man väl beställa det? En tallrik svenska skapelser, bland andra herrgårdsost, prästost, kittost från Vilhelmsdal och en grönmögelost jag faktiskt inte minns ursprunget på hade beströtts med karamelliserad müsli, torkade trattkantareller, smulade pepparkakor och – vilket var den stora höjdaren – frusen havtorn. Hårdostarna var finfina liksom kittosten, men grönmögelosten var lite trist, lite för mycket Kvibille och lite för lite Roquefort för att jag ska gå igång. Det vita dessertvinet (Vouvray Moelleux, Frankrike, 2009) däremot, var helt superbt.

Så. Var besöket på Rebell värt en natt med orolig sömn, övergödd mage och spruckna planer på ett sundare liv? You bet. Jag gillade allt, från service till ljudnivå till inredning till mat och dryck. Kanske var hoppet från Band of Horses till George Michaels Careless whisper i högtalarna lite crazy sådär, men vi låter det passera någorlunda obemärkt förbi.

Grattis till mig på min 33-årsdag – och grattis Rebell till en lysande start.

Vi ses igen!

Betyg:
Torkat (skånskt) lammkött, syltad lök, katrinplommon och hackade hasselnötter: 5-
Halstrad röding på en bädd av svartrot, kokt ägg, lingon, brynt smör och stekta brödbitar:
4
Ostar:
4
Dryck:
3+
Inramning:
4
Helhetsintryck:
4

(besökt 18 januari 2011)

Om Helena

Om vintern kulturtant, om sommaren entusiastisk hobbyodlare. Och så fotbollsfan lite hela tiden.
Det här inlägget postades i Fisk & Skaldjur, Kött, Ost, Rebell, Vin. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s